Lycka?

När Bebis somnat efter frukost, när Bonusbarn kommit iväg till skolan och Fru till sitt sjukhus. Då känner jag lycka, jag tror att det är det. Harmoni kanske. I soffan med en bok och bara jag. Med finaste plutt i rummet bredvid. Egentid på det bästa sättet, ensam fast ändå inte.

Jag funderar på det där med lycka. De senaste dagarna har jag känt mig rätt... tillfreds. Trots Kaos. Trots Fru somär ledsen, förpubertal trots och sömnbrist. Vad handlar det om? Jag kollar in på mig och oss, intensitet och en avgränsad period i livet. Som lär mig så satans mycket. Att hitta lugnet i det, att gilla kampen. Det är alltid en kamp, just nu ser min ut såhär. Kamp is the shit liksom. Meningen med att ingen är hel- att vi ska kämpa, att livet ska bestå utav det. I olika styrkor, former. Att hantera kampen och göra den till något positivt. Hitta tillfällen att ställa sig vid sidan om den. Ha makt över den, styra i den riktning där nyfikenhet och lust finns. Jävla svårt ibland, när hjulet verkar rulla av sig själv. När man bara får hänga med, betala räkningar och skjutsa och hämta. Men jag tror att det går. Att hitta lycka i och vid sidan om.

Det mesta är faktiskt ingen katastrof.